Etiketter

måndag 31 januari 2011

Politikbloggar

Här finns diskussionsmaterial till köksbordet. Personer från olika partier uttrycker sina åsikter om invandring, språkfrågan och annat som utgör fondväggen i årets riksdagsval.

fredag 28 januari 2011

Svenska Studex

Jag sitter nu på Viking Lines tur till Åbo, mitt mål är att nå Helsingfors vid 23-tiden ikväll. Nu på båten har jag som plan att öva inför svenska studentskrivningarna. Jag bestämde mig för att skriva en argumenterande text, gravt feministisk och utgående ifrån påhittad fakta (för enkelhetens skull). Den blev halvklar, projektet blev för tungdraget och stagnerade. Men jag hade roligt medan jag höll på, och det är väl det viktigaste?

Här får ni ett smakprov, hela kakan alltså.


Varför riksdagen borde bestå endast av kvinnor

Finland är ett land med oändliga resurser, intelligenta människor och gott om kapital. Ändå har vi nu en djup lågkonjunktur, av ett slag Finlands folk aldrig förr upplevt. Man nämner hjärnflykt, företags utlokalisering och inflation som anledningar till lågkonjunkturers tomma kassor. Men ingen nämner det grundläggande problemet, männen, som orätt har en stor majoritet i vår största maktapparat, vilken styr ditt liv. Männen.


Vårt samhälle är på väg mot misär. Med 86% män i riksdagen har Finlands ekonomi raserats inom loppet av några år, och någonting måste göras. Det kan kännas orätt att beskylla en hel folkgrupp för olyckan, men det finns många rättfärdigande bevis.

Män är av naturen lata. Det kan man konstatera genom att analysera deras förhållanden till triviala göromål som till exempel att fälla ner locket efter ett toalettbesök. Undersökningar visar att endast en tiondel av Finlands män fäller ner det, trots tillsägningar. Det finns även mer vidsträckta undersökningar som kan understryka påståendet. Bland annat i rapporten ”Mannen och samhällsförfallet” (2010) har dess författare Femina Isma, genusforskare och samhällskritiker, forskat i sambandet mellan andelen män i riksdagen och lågkonjunkturer. Undersökningarna visar att männens andel i riksdagen alltid har varit som högst under en lågkonjunkturs inledning och förlopp, medan ekonomin rört sig mot en uppgång efter riksdagsval där kvinnornas andel i riksdagen blivit större i förhållande till föregående mandatperiod.


Männens hjärna sitter i pitten. 


-Härefter orkade jag inte skriva längre-

torsdag 27 januari 2011

Jeansrumpans pris

Tänkvärt

Vad är realkostnaden för de perfekta märkesjeansen från slutrean?

Utgå från att i slutreahögen finns tusen olika jeansvarianter, runt den gräver djungellagen-jeansmammor vilda fattiga studenter, och det är till provrummen.


Jag omvandlar pengar till det egentligt dyrbaraste vi har: tid, räknat utifrån en tio-euros timlön



planering av besök och köp 0,5h
2 stadsbesök à 6 €= 0,6 h
1h i affären/ besök= 2 h
trötthet= 2h (spenderad på vila)
hasktid (i väntan på bussen)= 1h
saker man köpt i väntan på bussen 15 €=1,5h
jeanskostnad 30€ = 3 h

tot: 8,6 h

 8,6 h av min tid har detta nyköp kostat mig. Om man är av den typen som får dåligt självförtroende av att prova jeans framför provrumspegeln i jeans som likt en tandkrämstub trycker upp låren ovanför byxlinningen, så då får man ytterligare lägga till ca 8640 timmar man lagt ner på att stärka sitt självförtroende sedan senaste storrea-jeansköp, förra året. Då är billiga jeans inte billiga längre.

Själv klarade jag mig med med en 8,6 timmars investering denna gången, en arbetsdag investerad i den perfekta rumpan i de perfekta jeansen.

onsdag 26 januari 2011

Jag ville sjunga lite gospel

Jag är nyss hemkommen från ett inträdesprov till Gospelkören Good News. Jag var chill, helt avslappnad och oförberedd. Jag trodde de skulle testa vilken stämma som gällde för mig och sen skulle jag ansluta mig till körens gemenskap och tillsammans skulle vi uträtta stordåd. Förväntningar är en sak, men livet en helt annan. In i en stor sal med mig, med ouppsjungen vinterkall röst precis efter att jag fått veta att det var en blodig verklighet därinne i provsalen. Alla kommer inte in. Men jag höll mig lugn. Och blev kallt ratad av den grymma juryn. (Som nu i själva verket är typ divinieigt underbart trevliga).

Anledningar:
Jag dansade inte medan jag sjöng

Jag andas för mycket enligt klassisk sångteknik.


Alltså:
Jag borde varit mer Andrés Ésteche, och mindre sånglärare Björn.

tisdag 25 januari 2011

PS

Detta med hundbajs, det är tydligen ett hett (eller kroppsvarmt) samtalsämne i samhället Åland. Iallafall i samhället Personalfika. 


Hela debatten grundar sig på den tamhundsavföring som lämnas i Mariehamn längs gator och stigar. Min  kollega tyckte det var förfärligt och såg mycket allvarligt på denna typ nedsmutsning, och att man även i glesbygden borde skärpa sig med efterstädningen. Jag med många andra håller med om att upplockning i stan är av betydelse, betraktande mer omfattande infrastruktur och genomströmningen av människor i jämförelse med "på landet". Men till följd av den praxis som råder i Kvarnbo inflikade jag också att hundarna i Saltvik gödslar på rätt fritt utan nån efterstädning och jag tycker att det inte är nåt större fel i det, så länge grejerna hamnar i diket.

Att ta en plastpåse och slänga paketet i en soptunna efter promenaden med hunden är heldumt ur ett ekologiskt perspektiv. I en naturlig miljö borde avföring betraktas som en del av det biologiska kretsloppet, eller är plastpåsar uppbrända på soptippen ett bättre alternativ?

Det som göms under lite snö, gör en blomma av ett frö 

//En som inte plockar på landet

DS.

Skeva löften



Jag trodde det var vi två, jag trodde så fel.



Jag är djupt besviken. 



Min Macbook gick sönder och jag blev helt förtvivlad. Skärmen död som nittiotalet och allt blev tyst som i dess grav. Nu efter ett par minuter är den inte sönder längre, dess ljuvliga sus och skärmens fantastiska upplösning ler mot mig. Ändå, sveket värker än.

lördag 22 januari 2011

Your Own Personal Elin

Jag har förkroppsligat min själ och tanke idag. Med tapet, Karlssons klister, lite Marie, Lusse och formen rektangel.

Jag fick en nära-garvaåtenbajskorv-upplevelse i kafferummet igår. Till en artikel om en möjlig hundskatt i Mariehamn hade någon yrkeskompetent Nyanjournalist stalkat en hund och tagit bild på dennes på gatan kvarlämnade avföring som låg och kallnade i snön. Vad är intressevärdet i det? Skicka in en bild jounalistens egna korvar så kanske det blir debatt!

Godnatt!