Petteri Punakuono

En glad nisse från lilla lillajulsfesten ikväll

Roligt, alla var glada. Jag gav ett schackbräde i present till familjen, och brädade sjuåringen (dock med snäv marginal) fyra gånger. Shacki Matti! 

Till på det uppträdde jag på gitarr och flicka7 och flicka10 med sång den finska varianten (rubriken) av Rudolf med röda mulen. Svårt att sjunga med, men takten höll jag bra. 

Flunsa

40 graders feber mina damer och herrar, rör sig nu mot sitt slut.

Ska nu skala sista mandarinen och gå och lägga mig, efter några avsnitt Cougar Town.

Symptom

Hur vet man att flunsan står för dörren?

Man blir lite rörd varje gång en mötande bil byter från helljus till halvljus.

Söndag

Äntligen, en dag för mig själv. Har bitit ihop en vecka nu, inte en ensam dag. Har försökt ha kul och stå ut med att allting slutar med att någon gråter, göra allting så att alla ska känna sig nöjda och tycka att det är rättvist. Annars får man höra ett och annat.

När jag for iväg tänkte jag inte så mycket på hur det skulle vara att ta hand om barn, har aldrig varit barnvakt på det här sättet, som familjemedlem, anställd och människa, samtidigt som man ska göra sig förstådd. Det är nog den svåraste, och tyngsta uppgift jag haft i hela mitt liv. Gymnasiet, vad var det? Tidsfördriv? Ja, klarar jag det här så klarar jag vad som helst.

Läsekalkylering

Boken är färdigläst nu. Det tog en liten stund, ja. Men riktigt hur länge tog det?


"...jag är på sidan 716 av 1331. Kvar har jag 52 dagar, det innebär alltså ca 620/52= ca 12 sidor om dagen." skrev jag för ungefär en månad sedan. Boken blev klar bara 27 dagar senare, vilket innebär cA 23 sidor om dagen. Bra jobbat! Samantaget har jag läst den på 82 dagar. Totala sidantalet per dag blir då i genomsnitt 16,2. Med hjälp av Oskars tidtagning via Skype kom jag fram till att en sida tar ca 1.15 minuter, en och en fjärdedels minut. 1331*1,25 =1664 minuter=ca 28 timmar. Lite mer än ett dygn alltså.  


På ett år finns det 8760 timmar. 28/8760=0,003. Alltså 0,3% av det här året har jag tillängnat Under Polstjärnan.

Påssjuka

Lite paha olo idag...

Alla barnen har vattkoppor, så jag är med dem och agerar fredsbevarare. Juankoskis FN-styrka till er tjänst.

-taan-tään-ongelmia

Får jag beklaga mig?

Jag har insett en stor brist inom det finska språket, och det är den alldeles för nötta passivformen. Ni som pluggat finska vet, ostetaan, juostaan, keitetään osv. som på svenska betyder det köps, det springs, det kokas. En mycket användbar form, dock lite för ospecifik i flera samanhang. Jag har insett att den finska folket trots sin råhet och styrka är lite försiktigt i tungomålet. Här ska det vagt uttryckt lagas mat, det ska tvättas och gås ut och leka med barnen. Men det kommer aldrig egentligen fram vem som faktiskt ska göra det. Sjukt irriterande, för att jag anar att det är en slags uppmaning, därmed har jag lärt mig ordet epäkohtelias, som betyder oartig. Jag måste helt enkelt ställa finnen med vaga ordalag mot väggen och fråga, vem i tusen sjöars namn menar du att ska göra det? 

Det låter brutalt, men det är det inte i själva verket. Men helt klart en sak att tampas med, samtidigt som jag ska tolka vad savomurrens  halluu, osssaa, mä e tykkää, eileks ruoki betyder.

Kamala Meteli

Kyllä pärjätään kyllä pärjätään, kyllä varmasti pärjätään! Kyllä pärjätään kyllä pärjätään, kyllä varmasti pärjätään! Kyllä pärjätään kyllä pärjätään, kyllä varmasti pärjätään! Kyllä pärjätään kyllä pärjätään, kyllä varmasti pärjätään! 

IT goes on in my head, on and on and on, damages my brain and I just can't get RID of it. 

Här har det varit sjuka barn i tre dagar. Det har varit förvånansvärt lugnt. Det tack vare en kaotisk och närapå psykedelisk finsk barnfilm som skulle få självaste Buddha att gå i väggen.


Risto Räppääjä heter filmen. Handlar om Risto, en liten 8årig pojke och hans tjejkompis vilka försöker spåra upp Ristos cykel, som blivit stulen av en man med en skåpbil och en stor diamant på lillfingret (och med hjälp av dessa ledtrådar hittar de cykeln, +en stor korg med godis). All rekvisita går i de mest skrikiga färger som regissören nånsin kunnat föreställa sig, och skådespelarna agerar knyckigt och med flit överdrivet vilket kompletteras med ljud som pling, boing, crash. Emellanåt träder Martti Syrjä, sångaren i Eppu Normaali, wuuh kändis! in på en scen i ett sjukhus och drar några svängiga låtar som får alla sjuka barn att skratta och dansa. (Konstaterbart är att han är en man med flera ansikten. När jag såg Syrjä första gången i filmen, känns som evigheter sedan, så lyckades jag nätt och jämnt hindra mig från att nynna "ryyppämään ryyppämään...." (Baarikärpänen)).

Allt detta, glöm det med ryyppämään, gör det förstås till en fantastiskt bra barnfilm, fri från verklighetens ondska, vilken barnen vill se om och om igen, i tre dygn. Samtidigt, som mina nerver lider. On and on and on.

När man hittar rätt knapp

... så ska man trycka på den! Nu kan alla, inklusive du som är utan google-konto och OpenID, skriva kommentarer.


S'il vous plaît!

Forts. Mitä sinusta tulee isona?

Som sagt, det är svårt att välja. En vän till mig skrev att det finns så mycket att välja på, men helst skulle hon inte göra nåt alls. Det är tvärt emot mig, men båda problemen kräver samma medicin.

Och det medicin som kan behövas är mycket inspiration.  Media= word! (Är du med mig?) Alltså intryck, intryck, intryck, och det ska vara bra sådana. Intryck kan ge en en riktig rejäl kick som gör att man ser hela ens liv spelas upp för en, precis så som man vill ha det.

Här är några tips på några bra filmer jag sett på sistone, som kan vara ett lagom soft sätt att inspireras på.


Coco Before Chanel. Coco's liv och karriärsbana från sömmerska till moderevolutionär och Chanel's grundare. Fantastiskt vacker film, på franska!


The Social Network. Facebook's grundande och utveckling. Vem får inte lust att starta eget efter denna?

The Factory Girl. En något annorlunda film om pop-art-ikonen Andy Warhol. Intressant film, samtidigt som det var en viss besvikelse att se vilken douche bag den killen faktiskt var.

Ett fjärde tips är att faktiskt se filmerna. Kan hända att de inte är något för dig, jag vet inte om en pubertal  15 åring har så stort intresse i Chanel, men då är det faktiskt bara att stänga av. Hoppas de faller någon i smaken iaf!


Sedan har jag hittat en rad fina bloggar också, rankar dom imorn. Nu bär det av till skidspåret!

Tålamod

Du har inget här att göra, du tror du är vuxen men det är du inte, du bestämmer inte här, det här är sista gången jag pratar med dig. 


 Idag vaknade jag på rätt sida, väl förberedd inför en knölig dag. Ovanstående fick jag höra när jag bad ett av de äldre barnen att sänka volymen så systern skulle få göra sina läxor ifred.

Att skrika tillbaka och berätta sanningen för det stackars barnet var så frestande, men helt enkelt inte ett alternativ. För jag har något här att göra, jag är väldigt mycket mer vuxen än det lilla ilskna paketet och ja, jag bestämmer faktiskt här.  Genom att vara var lugn, pedagogisk men sträng fick jag som jag ville, hon sänkte volymen till hälften.

Såna omotiverade utbrott och onödiga gräl har jag lust att skratta åt, men för barn är det på högsta allvar. Jag vill skratta, för jag vet att det är en reaktion på att hon har tråkigt, är trött för att hon suttit inne hela dagen och ätit för mycket sötsaker. I den sitiuationen gäller det bara att hålla sig i skinnet, svälja alla fula ord och från irritationens blodcancer  hitta en from anda som ska göra en oövervinnlig, det enda sättet som kan lyckas.


 Så, jag kan här konstatera att självbehärskning, förståelse, tålamod är bland de tuffaste av sporter. Men som med alla sporter, så känns det riktigt bra efteråt.

Filmen

Vem gillar inte på nåt sätt Andy Warhol? 

 Vem har missat The Factory Girl ?

Vieras

Hemkommen från Kuopio. En helg med efterlängtat besök, god mat och vila. Ovan är en smygbild tagen på Oskar, lagandes chili con carne utan carne och pasta istället för ris. Gott.

Girl, Interrupted

Att skämta på finska

Hamnade i en svår situation idag, alla ville leka "naurattaa meitä", man ska dra skämt och den som först skrattar förlorar. Alla försöker alltså tycka att man inte är rolig. Vitsar är en av mina sämre kunskapsområden, vitsivarastossa on melkein tyhjä så att säga, så jag kom ihåg vitsen stegvis medan jag berättade den, samtidigt som jag försökte forma grammatiken. Nå iallafall, jag var kung på den leken, mest för att min finska säkerligen låter rätt roligt.

Vitsen:
Olipa kerran norjalainen, saksalainen ja Bellman. He olivat kaivossa ja kuulivat kummallisia ääniä.
"Veeeerta tippuuu, veeeerta tippuuuu". Kaikki pelottivat. He sanoivat toiselle että jos joku uskaltaa mennä katsomaan mistä äänet tulee hän on päivän sankari. Norjalainen meni ensin, ja hän tuli takaisin kahden minuutin päästä ja ei oli löytänyt ihan mitään. Ja äänet jatkoivat, "verta tipuuu, veeeerta tippuuu". Sitten oli saksalaisen vuoro, ja hänkin tuli takaisin parin minuutin päästä. Saksalaisen jälkeen Bellman meni. Hän oli menossa kauan, ja kun hän oli äänitekevän lähellä hän sanoi: "Nå, pistä laastarin päälle sitten!" Sitten oli kuultava "Ai niin, kiitos", ja ei mitään kummallista äänettä ollut kuultava enää.

Snart en André Wickström, niinkö!

An Inconvenient Truth.

Översvämning. Glaciärer för 30 år sedan är snart bar mark eller pulkbackar. Hela Los Angeles och Nederländerna drunknar under glaciärernas smältvatten.

Ohyra. Parasiter äter upp vår skog på grund av varmare vintrar

Sjukdomar. Moskiterna sprider sig uppåt till bergsstäderna och sprider malaria.

Stormarna blir starkare och mer förödande år för år.

Vatten eller torka. Folk kommer törsta ihjäl, eller drunkna.

Tiotals miljoner flyktingar.

Filmen är oroande. Tänk att det finns så mycket fakta och bevis på att vår planet är riktigt sjuk, och vi är parasiten som äter upp den inifrån. Denna förutspådda annalkande och så omtalade katastrof  kan få oss människor att vika mjölktetror, slänga tuggummit i sopisen och tycka ekologiskt är bra, men lite för dyrt.

Om Kyrkan

Kyrkofullmäktigeval, det är dags att ta ställning och man hamnar att med rynkad panna gräva i sina djupaste värderingar.

Finlands folk har nu röstat färdigt, och med tanke på höstens kyrkorabalder i media och massutskrivningen ur kyrkan så har det skett en spännande sak.  Enligt vad jag hört på TV och läst i tidningen så har rösteprocenten legat runt 20%. Från senaste valet har det på flera håll skett en röstökning med ca 5%.

Från ett perspektiv med positiv inställning till kyrkan är ökningen ett glädjebudskap, men ack, procent! Det är en mekanism bakom den som lurar; minskar antalet av ett slag, i detta fall diverse urskrivna ateister, agnostiker och religionsbytare, så är det klart att andelen hängivna kyrkoanhängare blir större gentemot gruppen av det andra "slaget".

På eroakirkosta.fi får man se att igår skrev 413 personer ut sig ur kyrkan, i oktober låg hela årets siffra på över 56 000. Jag kan inte bestämma mig för om jag tycker det är bra eller dåligt, för jag vet inte om dessa människor har tänkt igenom sitt val. Många av dem som skriver ut sig ur kyrkan inte vet vad den är, annat än vad de sett i julkyrkan. Många vet inte vad tron på Jesus och evangelierna är för något, än mindre vad det skulle vara bra att ha till. Så varför ska man lägga energi, och skattepengar, på något man   aldrig känt att man behöver? Men följdfrågan är den, att hur kan man veta om man behöver något man inte är bekant med?

Många har jag hört säga att de inte gillar kyrkan, eller religioner över huvud taget, för att den bara fört med sig krig, förtryck och ondska. Det är en hälsning från en självutnämnd ordrapare. Ondskan i världen kommer oundvikligen från människorna själva. (Om man nu vill föra det vidare att Gud skapade människan och därför är det hans och religionens fel, ja fine, men då går det inte att tänka så mycket längre) Storhetsvansinne och girighet, det är inget som evangelierna uppmanar till, utan det är ondskans stimuli och mänsklighetens ok. Så säger du något dumt i den stilen till mig lär du få höra!

Filmtips!

Film du ska se: The Graduate, från 1967. Hugh grant-filmernas företrädare! Otroligt bra film, med Beatles-soundtrack och en skön 70-tals amerikans överklassfiilis. 

Mitä sinusta tulee isona?

Håller som bäst på och funderar på min framtid, vem och vad jag vill bli tills jag blir stor. Alla ska vi ju bli det nån gång!

Jag har många alternativ, som jag skulle vara redo att jobba hårt för, men jag kan bara inte välja vilket, it. Igår i Kuopio föddes nya idéer. Hemskt när man får för många alternativ. Helst av allt skulle jag vilja göra allt, och bli samhällsekonom med specialskills inom akvarellmålning, läkarvetenskap och sömnad. Och historia, informationsteknik och kanske biokemi. Det skulle bli ett några årtiondens studier.

Fustrerande att ha möjligheterna att göra vad som helst, men inte kan välja allt.

Vapaa Päivä

En dag i Kuopio. Sitter på en Jazzbar som spelar Jerry-Lee Lewis och Duffy. Har fått min porter, gått på Savo-museum och sett en teko-mammut (konstgjod in real shape mammut). Fulländat.

Ikväll ska jag se på Manchete. Om man gillar Inglourious Basterds ska man gilla den, enligt en säker källa. Om en halvtimme kommer Riikka och hämtar mig från järnvägsstation.

Elin goes Finnish, and it goes well, just great. En månad och 7 dagar kvar till att ha gått igenom all grammatik i den slitna finskaboken. Den tiden finns kvar för att lära mig minnas från vilka substantivformer och verbformer man ska utgå från för att inte låta som en puuuuuuuh (blåst), gällande finska, ålänning.

Nästa vecka kommer Oskar. Då ska ett rum i den gamla byggnaden vara klart så vi slipper barnaskrik och jäkelskap på min lediga dag. Och så har vi blivit erbjudna ävernattning i Kuopio. Kommer bli ihan hyvin!

Hade ett snack med min kära mor igår. Jag fick prata av mig, och hon sade sanningar om barn och livet, som man måste yttra innan man faktiskt förstår dem. Och igår blev den mest lyckade dagen hittills. En rolig dag, på lika villkor. Mamma förtjänar ett stort Tack för det.

Kram!

Snö

LCMDF

Kampen om kronan

Luciatider i svenskfinland, wuhu! Innebär två månaders hårt PR-arbete för 10 damer med vackra hårt tränade röster,  backstabbing och sedan en dag med vackra ljus, sång och pengahungriga rödakors- och folkhälsantanter.

Nu har kandidatvideorna kommit till offentligheten för att vi ska kunna skrutinisera tjejerna och försöka lista ut vad som gömmer sig bakom lockarna, vem av dom är mest god?

Förra årets kandidatvideor blev en katastrof, jag kan fortfarande känna en viss sekundärskam för flera av tjejerna. (De hade blivit placerade en i tur och ordning framför kameran med en blå duk i bakgrunden vid ett litet runt bord med en beige lampa, ett skrin och en blomma. Bara den lilla kaffekoppen med blommor och löständerna saknades där! Sedan blev de frågade ledande frågor, som dom inte verkade vara beredda på. Som slutkläm fick de oförberett sjunga à capella.) Nåja, medias fel, inte deras. I år är det roligare, nu har Luciorna fått göra egna videor där de filmar hemma hos sig. Här är en av de bästa. '

(Nice drag att avsluta med "och tack till Kaj Riitala som tillsammans med Nokia fixat N8-kameratelefoner". Wuhu some honesty to the competition. Ödmjukhet, jag är snäll bla bla. Nån är ärlig med förmånerna!)

Resten av videorna hittar du på HBLs hemsida.

Godmorgon Juankoski!

Ett par handskar försvunna 07.30 tisdag morgon. Ägaren gråter och skriker på alla andra som inte slarvat bort nånting. Vi är onda människor när vi inte rycker ut som brandkåren vid 9.11.
20 minuter går, och vi får höra alles möglishe. Jag påstods till och med ha slarvat bort dem. (Jå, mä söin ne). Jag hjälpte trots den oattraktiva situationen leta lite avmätt, och hittade snabbt ett par andra handskar som skulle kunna passa. Mitt försök till välvilja förvärrade tydligen bara situationen genom att visa min oförståelse för skillnaden mellan prinsess- och arbetshandskar. Nåväl, när denna handsklösa, bottenlöst ilskna tomaten tar på sig sin ytterjacka så stoppas ena handen av en propp, ett par  rosa handskar. Stum tystnad, fylld av pinsam insikt och  några väl dolda smil.

Dagens

Oskar: Jag har provat den där soyachokladmjölken du pratade om. Valios riktiga med mjölk är mycket bättre.
Elin: Ja, det kan hända. Har inte provat valios, men jag gillas Alpro Soyas.
Oskar: Ja, den var helt okej, dämpade chokladsuget iallafall.
Elin: Dämpade, som i tillfredsställde?
Oskar: Ja, kanske det.

Äntligen ett gemensamt intresseområde.

Lite vege

Snart en veckas försök att leva vegelivet. Huvudidén var veganskt, idéns framförande mötte skeptiska miner och viss motsträvighet. (Kanske lätt i stan, men på en mjölkgård...?! Jag fattade piken.) Livet som växtätare (med numera sk mjölkfri linje) är inte svårt egentligen, mer nice faktiskt, men det gäller bara att passa upp för fällorna.

Finns nämligen massor med mat, särskilt halvfabrikat, som innehåller allt möjligt oväntat animaliskt. Dessa sk fällor är enkla att själv undvika när man är medveten om dem, men svårt att garantera att man inte blir t.ex. bjuden på. Här är mina första fällor:

1: Italiensk sallad, pirkka. Nog var det skinka i den nog, när man skuffade majonäsen åt sidan. I smyg skuffade jag salladen åt sidan. (Och vidare på italiensk sallad; den innehåller mjölk!! yes jag försökte på den mjölkfria linjen så långt det gick, men äter man korv med bröd och lämnar bort korven så står salladen kvar som det enda substitutet. Då tänkte jag, liksom RFSU skulle sagt: Okaido)

2: Ärtsoppa på burk. Fusk 1 i denna historien, jag kan bara inte tacka nej när nån lagat ärtsoppa enkom till mitt vege-jag utan att kolla på ingredienserna. Grisigt svål och fläsk. Tugga svälj bara!

Godnatt!

Ta det piano!

Yes, nu är keyboarden installerad på mitt skrivbord. Inte mycket plats för så mycket annat där längre. Känns konstigt att spela igen efter tre månaders uppehåll, men fingrarna minns ännu! Så fort jag lade fingrarna på tangenterna hittade jag helt ur luften kompet Aux Champs Élysées.  Lade då också märke till att min franska bleknat sedan gymnasiet. Franskan får bli nästa språkprojekt.

The Shawshank Redemption var riktigt bra. Ett tips är; se den.

Scen ur Bellmanpjäsen i våras. Längtar hem lite.

Kuopio

Idag spenderade jag min lediga dag i Kuopio, med barnens mormor. Vi var på museum och åt gott på coffee house.

Först var vi till ett hembygdsmuseum, eller nåt ditåt. Det var en läkares gamla hus i originalskick från 1850-talet, med tidsmatchande möbler från bland annat den finländska författaren Minna Canths hem. Allt var i gott skick och huset var till och med uppvärmt på gammalt sätt, med husets kakelugnar som alla var varma när vi kom dit. På väggarna hängde gamla presidenter, författare och tidigare familjer som bott i huset, i tavelformat förstås. I ett rum fanns en instruktionsvideo till hur man bygger en traditionell rökbastu.

Sedan gick vi till Kuopios konstmuseum. Fick beskåda målningar av Ferdinand von Wright, Albert Edelfeldt och Juho Rissanen. (Lägg namnen på minnet om du inte vill göra dig till åtlöje på fastlandet)
På tapeten var (alltså bokstavligen) verk av Pauno Pohjolainen. Flera meter i bredd och höjd stora konstverk och skulpturer med temat trä, och så klart det finska mörkret. Min favorit av hans verk var en tavla som täckte en hel vägg, säkert 4x6 m, som han hade kladdat fullt med vit, svart och blodröd tjock färg. Tvärs över tavlan hade han fäst en hel svartmålad tall. Riktigt häftigt. Är du intresserad kan du titta här.

Annars, ikväll ser jag på The Shawshank Redemption, nuvarande 1a på IMDb's top 250 lista. Då får man inte ha den osedd.

That's it. Godnatt sen då!

En bild och massor med glass

Grrr, classy lady. Tyvärr fick denna  7åringen att gråta.
 "Allt jag ritar blir fuuuult".
Jag är en dålig barnvakt.


*Knacknackknack* -någon knackar på min dörr!

- Eelin, täälllä on tosi paljon jäätelöä! (En hint om att det finns massor med glass som måste ätas upp nu när frysen gått sönder.) Tackar och bockar!

Finska dagen

Finska dagen existerar, informeras jag om på kvällsteet. Det är bara det att den inte "syns", för att ingen firar den. Nåja, nu var det ju rättvist iallafall.

Svenska dagen

Är idag!

Svårt att veta varför man ska fira svenska dagen. För att påminna sig om det (Sverige-)svenska arvet kanske, men var håller då den finska dagen hus? Nog har finnarna också ett viktigt språk i detta landet, om inte för att 90% har det som modersmål!

Hmhy.

Cornelis Vreeswijk - Bibbis Visa

Fääää

Ska det va så ska det vara. Här börjar festandet tidigt! Halv fem på em kom de första gästerna, kassarna fulla och alla var pyntade från topp till tå. Några glas slank snabbt ner, lika snabbt rörde sig ljudnivån i motsatt riktning. Fullt ös, medvetslös. Småningom börjar gästerna slåss och en av dem tappar luften. Vid det laget var alla så slutkörda att det inte blev nån  större uppståndelse. Kort därefter sinar folkmängden, men ännu hänger  några tappra kvar som fortsätter på efterfesten, och enligt traditionen dök också en förälder upp. Efter ett tag börjar alla bli trötta och man börjar känna sig sådär efterfest-matt och fullproppad. Dags att avsluta kvällen. Gästerna vinkar farväl, tar sin pappa i ena handen och varsin ballong i andra och går ut.

Puh.

Falafel

Hemlagad falafel med turkisk yoghurt och ingefärs-vitlöks-sås (och "rakettispagetti") var en delikatess. Barnen fick uppvämd ungskorv som följd av deras oförståelse för kikärtsmiddag tre dagar i rad.

Idag har jag storstädat köksbänken, lagat maten,  röstat i kyrkovalet och pluggat finska. Nu skulle jag behöva ett rejält party.

Smått förkyld Elin och Oskar i Tallinn. Här frågades igår om inte Oskar ska komma på besök snart, och jag sa att jaa, han kommer kanske om ett par veckor. Men det vet han inte om än.

Den egentliga anledningen till att man köper Mac

Och det var bara en av effekterna!

Hummus

Av de resterande kikärterna från gårdagen, 700 gram, så har jag en sats hummus på gång, vilken blev på hälft, för från stavmixern kom mystisk rök och snurrbladen ville inte riktigt snurra. Så blir det när man gör som nån (Riikka) säger; "PAINA, PAINA" (för att inte ärtorna skulle flyga runt hela köket, som när jag gjorde på eget sätt). Tur som var så hade vi elektriker på kaffe som sade att, anna se vaan olla, låt den bara vara en stund, och sen skulle man kunna använda den igen. Får se om jag vågar röra den.

Dagens ord: Huusholli. HAHA. Jag slutar aldrig förbluffas!

Hummus: Kikärtor, olivolja, vitlök, salt, peppar, spiskummin, tahini, lite vatten (annars kan din stavimixer gå samma öde till mötes som min, utbränning.)

Diskmedel till middag

Vilken dag, och nu är den strax över! Allting har känts som en enda röra, och jag har en förkylning på kommande som gör mig deppig och trött. Jag borde kanske hjälpa till, men det väsnas så mycket (....."per olsson han hade en bonnagåård ia jia jååå" skränar plasttraktorn) och småbarnen gråter så fort jag rör dem. Vill nog mest gå och lägga mig, det svider i ögonen.

Idag på finskaklubben var det jätteroligt. Var med skruvmästartysken som skrattar med hela kroppen. Sysslade med lite passiv pluskvamperfekt, både positiv och negativ form. Låter inte det kul? Jodå, det är så att ibland så behöver man en tysk!

Idag på eftermiddagen skulle jag laga exotisk mat, kikärtor i tomatsås med ingefära och chili, till middag. Mycket omsorg lades i den maten, och det blev riktigt gott. -Enligt en person! Pappan sa att det saknas kött, barnen sa "huui" och "jag vet varför det smakar så illa, du har lagt i diskmedel!" Otacksamt? GGGRRRRR......

".Mendomärjubarabarn. "

Hur som helst, till detta hälsosamma och framför allt läckra recept (jag lovar att det är det!) så behöver man

400g torkade kikärter (som ska blötäggas och kokas)

1burk krossade tomater

1 stor gul lök

2 vitlöksklyftor

1 chilipaprika

ingefära efter smak

2tsk honung

ca 2msk vinäger

salt och peppar

Först skall all lök, chilin och ingefäran fräsas i olivolja, sedan sätter man röran att sjuda en kvart med tomatsåsen och kryddar med honungen, vinägern, salt och peppar. Sedan i med de kokta ärtorna och det är klart att serveras, med t.ex. fullkornspasta.

Prova gärna, det är superenkelt, men kräver lite extra planering om kikärtorna ska blötläggas. Ska du få barn på besök så värm lite köttbullar för säkerhets skull.